Mycket av Drakes konst har nått en punkt där bilden ensam räcker: en siluett på en bro, ett mönster eller ett enda färgfält, och fansen känner igen den direkt utan titel. Inramade i stor storlek fungerar omslagen nästan som grafisk design, och det är en del av skälet till att de passar i andra miljöer än en vanlig musikvägg, till exempel en hall, en studio eller en arbetsplats. Det är också lätt att hitta en träffsäker present här, eftersom alla som följde decenniet har en skiva som markerade en viss period av det. Välj den, rama in den, så slår den an direkt. Omslagen som också fungerade som internetskämt är särskilt bra samtalsämnen. De känns igen långt innan någon läser låtlistan, och de förankrar en vägg som kan växa album för album i takt med katalogen. För ett fan som lyssnat på hela serien om och om igen är den växande väggen egentligen en karta över det decennium som lyssnaren tillbringade med musiken, ett omslag i taget.